Nyårsafton
Idag är det nyårsafton (om nu någon har missat det). I alla fall i västvärlden och några gamla kolonier. Kineserna och några andra miljarder människor tycker att det här är en vanlig dag. Eller så firar de något som inte har ett dugg med att byta årtal att göra. Skönt för dem.
Jag är inte så förtjust i nyår. Om det inte framgick mellan raderna.
Den är en ohyggligt upphaussad kväll när alla ska ha Så Himla Roligt och maten ska vara Så Himla God. Alla ska ha sina Finaste Kläder - damerna gärna med Glitter På - och alla ska tycka Så Himla Mycket Om Varandra.
Och jag går igenom hela kvällen och knackar på fasaden.
Jag umgås mycket hellre med folk en alldeles vanlig lördag när förväntningarna inte är så uppskruvade.
Redan när jag var liten grät jag på nyårsafton för att nu var det gamla året slut och innehållet ett färdigt kapitel. Inget gick att förändra, tillägga eller ta bort.
Och sedan det i synnerhet överskattade millenieskiftet - när jag fick reda på vilka som INTE var mina vänner fast jag trott det så länge - har det bara gått utför. Sjukare och sjukare, tröttare och tröttare, ensammare och ensammare.
Men vad gör man. Kycklingen står i ugnen, panna cottan i kylen och hallonen i en sil för att tina. Det är bara att dra på sig den glittriga fasaden igen och bita ihop ännu en nyårskväll. Och hoppas att jag överlever 2007.
Jag är inte så förtjust i nyår. Om det inte framgick mellan raderna.
Den är en ohyggligt upphaussad kväll när alla ska ha Så Himla Roligt och maten ska vara Så Himla God. Alla ska ha sina Finaste Kläder - damerna gärna med Glitter På - och alla ska tycka Så Himla Mycket Om Varandra.
Och jag går igenom hela kvällen och knackar på fasaden.
Jag umgås mycket hellre med folk en alldeles vanlig lördag när förväntningarna inte är så uppskruvade.
Redan när jag var liten grät jag på nyårsafton för att nu var det gamla året slut och innehållet ett färdigt kapitel. Inget gick att förändra, tillägga eller ta bort.
Och sedan det i synnerhet överskattade millenieskiftet - när jag fick reda på vilka som INTE var mina vänner fast jag trott det så länge - har det bara gått utför. Sjukare och sjukare, tröttare och tröttare, ensammare och ensammare.
Men vad gör man. Kycklingen står i ugnen, panna cottan i kylen och hallonen i en sil för att tina. Det är bara att dra på sig den glittriga fasaden igen och bita ihop ännu en nyårskväll. Och hoppas att jag överlever 2007.
