En röst ur folkdjupet
Häromdagen lyssnade jag på Ring P1, vars sändningstid råkar sammanfalla med lämningstid för barnen. Ett bra program om man vill reta upp sig på alternativt skratta åt människor ogenomtänkta åsiker. Dessutom kanske programmet på något sätt reflekterar svenska folkets inställning, om nu svenska folket låter sig representeras av en grupp människor vars snittålder måste vara ca 70 år.
Häromdagen tror jag att representativiteten var rätt hög. Diskussionen handlade om budgeten och Täppas hade en äldre kvinna på tråden. Hon anklagade politikerna för att aldrig säga vad de egentligen vill åstadkomma. Täppas konstaterade då mycket riktigt att vi just den här veckan har gott om tillfällen att höra vad de vill då vi kan följa riksdagsdebatten i såväl radio som teve samt att diverse politiker kommer att ställa upp i diverse diskussioner i andra program. "Jo, men det är ju så tråååkigt att lyssna på!", svarade damen.
Jag tror att det sammanfattar läget rätt precis. Vi vill veta vad våra politiker tycker, men vi vill få det i lättsmält form så att vi inte behöver fundera själva. En fem, tio punkter sådär. Prydligt uppställda i en tabell. Mend et räcker ju inte! Man måste frsöka sätta sig in i de bakomliggande eorierna för att kunna bilda sig enuppfattning om vilken politik som verkar rimlig, som kan genomföras, som kommer att göra saker och ting bättre. Det kanske inte är så himla kul att lyssna på riksdagsdebatter och liknande, men mankan ju inte ha roligt jämt. Ibland måste man göra saker för att det är viktigt.
Häromdagen tror jag att representativiteten var rätt hög. Diskussionen handlade om budgeten och Täppas hade en äldre kvinna på tråden. Hon anklagade politikerna för att aldrig säga vad de egentligen vill åstadkomma. Täppas konstaterade då mycket riktigt att vi just den här veckan har gott om tillfällen att höra vad de vill då vi kan följa riksdagsdebatten i såväl radio som teve samt att diverse politiker kommer att ställa upp i diverse diskussioner i andra program. "Jo, men det är ju så tråååkigt att lyssna på!", svarade damen.
Jag tror att det sammanfattar läget rätt precis. Vi vill veta vad våra politiker tycker, men vi vill få det i lättsmält form så att vi inte behöver fundera själva. En fem, tio punkter sådär. Prydligt uppställda i en tabell. Mend et räcker ju inte! Man måste frsöka sätta sig in i de bakomliggande eorierna för att kunna bilda sig enuppfattning om vilken politik som verkar rimlig, som kan genomföras, som kommer att göra saker och ting bättre. Det kanske inte är så himla kul att lyssna på riksdagsdebatter och liknande, men mankan ju inte ha roligt jämt. Ibland måste man göra saker för att det är viktigt.
